Sunshine
Tack vare en numera helt sladdlös tillvaro, eller nästan i alla fall, så sitter jag ute i solen och njuter av tillvaron och solskenet. Det ska tydligen vara det sista som är någorlunda varmt på att tag om man får tro Aftonbladets rubriker. Är det verkligen en nyhet? "Jaha, det blir höst i år igen? Det hade jag aldrig trott!"
Under en liten tur i den lilla staden Kungälv med brädan under fötterna så mötte jag en man som kom fram till mig frågade på bruten svenska om jag ville hjälpa mina bröder och systrar i Irak, eller om det var Iran. Min första tanke var att jag har ju min släkt här, inte där! Jag har inga bröder eller systrar att hjälpa där! Men så kom jag på att det har säkert mannen framför mig. Han har säkert en stor del av sin släkt där nere. Jag skämdes över min första ganska trångsynta tanke att det är bara min släkt som är mina bröder och systrar.
Alla människor är mina bröder och systrar på den nivån att det inte finns någon som är mindre värd eller inte förtjänar min hjälp när de behöver den. Så efter att han visat mg sitt tillstånd om att han fick samla in pengar och kvitton på de pengarna han skickat innan så gick jag iväg till bankomaten och gav honom hundra kronor.
Kommentarer
Trackback
